1.21.2013

Om Södra latin.

Fick en fråga på frågestunden om min skola och svaret blev väldigt långt, därför tänkte jag göra ett inlägg om bara det. Man vet ju aldrig, det kanske är en niondeklassare som ska söka gymnasium, funderar på södra latin och läser detta. Alltså jag måste, bara måste, skriva ett sentimentalt hejdå-inlägg när jag tar studenten. Detta är inte det utan mer om vad som kan hända när man börjar på en skola som Södra Latin.

Vad tycker du om skolan? Beskriv lite! Södra latin är en fantastisk skola på många sätt, den ser ut som Hogwarts, det finns många bra och inspirerande lärare, man lär sig mycket, prestationsnivån är hög (vilket i och för sig medför mycket prestationsångest, men det är ju en bra grej också.), vi har ett estetkök där vi gör kaffe varje dag och våra teatersalar är superbra. Det allra jobbigaste med skolan är de hårda idealen. Majoriteten av de som går på södra är vänster/feminister/miljömedvetna (ni fattar) och man kan självklart vinkla det som att människorna som går på skolan är smarta och toleranta, MEN, det finns en tydlig mall som man borde passa in i för att vara någon. Man ska förutom att hata Jan Björklund och använda "hen" vara snygg, smal, röka och ha hipster/fashion-stil. Trodde jag i alla fall när jag gått på skolan i några veckor. När jag träffade mina högstadievänner i början av ettan sa de alltid att jag blivit så "svart och svår" (Södra latin-personer i tre ord) och jag sa alltid emot. Vad jag insett nu är att jag faktiskt blev så. Jag anpassade mig efter "södramallen". Jag hade nästan endast svarta kläder och silvriga smycken, gick ner i vikt, jag blev vegetarian på riktigt, jag började dricka kaffe (är i och för sig tacksam för den punkten, haha) osv. Så jävla sorgligt att allt detta skedde på grund av mitt val av skola. 


Jag i nian.

39477_412689140805_6755403_n_large Sommaren mellan nian och ettan på gymnasiet.

155162_470379029860_2789955_n_large

Här har jag nyligen börjat på Södra latin. Detta är alltså cirka 3 månader senare.

alltså ni gav mig ju världens bästa frågor. nu sörjer jag lite att det är över. ska till skolan nu. vi hörs nog först på söndag för ikväll åker jag till Runmarö med Elis och firar ett år tillsammans (!!!!!!) och på lördag morgon åker jag till Göteborg med bästa klassen någonsin. så PUSS på er. 
nu ska döden ta bussen för att äta sushibuffé. nice nice nice. 
Våren i ettan. Här sjukanmälde jag mig typ två gånger i veckan för jag fick så mycket ångest av skolan.

Hösten i tvåan. Ler och så (det var en mysig kväll) men mådde ganska fruktansvärt emellanåt den hösten. Gick ut från lektioner för att ringa mamma och höra henne andas i luren med mig för att jag glömt hur man gör.


Däremot har det senaste året i skolan varit det bästa i mitt liv och jag är så sjukt tacksam för att jag går på just denna skola. Samtidigt som jag insåg hur mycket jag anpassat mig efter min skolas ideal insåg jag också hur jag inte alls ville vara så. Okej jag tycker fortfarande att svarta kläder är snyggast, jag kallar idag mig för feminist (vilket jag inte gjorde för några år sedan) och kaffe är top tre godaste som finns. MEN jag är mycket mer mig själv också. Veckan innan jullovet gick jag till skolan i mjukisbyxor för att jag inte orkade klä på mig andra kläder. Det skulle aldrig ha hänt i ettan. Jag har insett att jag kan vara moderat (vilket jag i och för sig inte är), ta tre portioner skolmat om jag vill och raka benen trots att jag går på Södra. 

Dessutom har jag inte alls lika mycket prestationsångest längre när det kommer till skolarbete/lektioner. Jag tyckte det var så jävla jobbigt att gå på en skola och i en klass med så extremt smarta personer men nu älskar jag både min skola och min klass. Jag lär mig saker varje dag och har så. himla. kul. Både när jag är iklädd haremsbyxor & orange kofta eller när jag har en svart långklänning och deppigt humör. 


ÄR SÅ JÄVLA GLAAAD. mmmmmmmoch kolla mina happy-go-lucky-naglar. MUMS 
Våren i tvåan, februari 2012. Här började det vända! Var glad mest hela tiden.

September 2012. GLAD!

Jag just precis nu. Sitter och dricker kaffe i vårt kök och har liiite ångest (nej inte ångest, måste sluta missbruka det ordet) över ett prov imorgon men ÄLSKAR MIN SKOLA. För att folk är så bra! Älskar mina teaterlärare! Älskar byggnaden! Älskar att alla är så smarta! Älskar att jag kan gå med mjukisbyxor om jag vill, äta asmycket lunch och raka mig i armhålorna men ändå kalla mig feminist!

Vet att jag sagt ganska mycket dåligt om den här skolan. Såhär: Jag kan verkligen fullt seriöst rekommendera Södra latin (och speciellt teaterlinjen), men jag tror att det är viktigt att man inte anpassar sig efter södramallen. Hur klyschigt det än är: *VAR DIG SJÄLV* *ÄLSKA DIG SJÄLV*

Hoppas att jag kan ge något till någon med det här inlägget. : )

3 kommentarer:

  1. Jag råkade hamna här på din blogg, och jag måste bara berömma den och dig lite. Du är sjukt vacker, skriver skitbra och verkar ha ett väldigt intressant liv. Jag gillart! :)

    SvaraRadera
  2. hej du! Tänkte bara säga något lite småkul. Var just inne på niotillfem-bloggen och läste kommentarer, så var det en kommentar om att om att gå runt i arkivet hos Sandra, och när man gjorde det så mådde man så himla bra! Ja jag kände igen mig i det så jag var ju tvungen att se vem som lagt kommentaren. Och så vips kommer jag in här. Nu kommer det lite sjuka, att jag följer floras blogg också, och hade just läst ett inlägg+ bilder på dig.
    Fan alltså vad världen är sammankopplad ibland. aja kanske inte var så kul, men gjorde min måndag lite mer spännande! kram

    SvaraRadera
  3. Jag blev så sjukt peppad av att läsa det här! Du är så otrolig rak på sak och självsäker i vad du skriver, himla peppigt. Jag älskar rap och hip hop. Allvarligt talat, jag lyssnar bara på Dr. Dre, Eminem, Jay-Z och Biggie. Det är den bästa musik genren enligt mig men självklart blev det problem när jag började på min estetskola i Göteborg som är lite som den du beskriver (alla är vänster, feminister, ska handla second hand och lyssna på indie). Mina skolkamrater var så trötta på att jag gick runt och bara lyssnade på Eminem och inte ville lyssna eller gå på indie rock konserter. De kunde kalla min musiksmak äcklig bara för att rappare använder sig av ord som sluts. Men allvarligt talat, tvingas jag lyssna på Bon Iver i mer än 3 sekunder somnar jag. Jag behöver en låt som använder ordet fuck mer än 50% av låten. Jag tänker aldrig, inte för en endaste sekund, byta musiksmak bara för att passa in i en mall. Du peppade mig till att vara den jag är, tack så hemskt mycket. Kram.

    SvaraRadera