5.20.2014

Hej och så

Hej fina därute!
Jag mår inte så himla bra. I natt bröt jag ihop för ungefär allt. För kemisk ångest, undanflykt, pengaproblem, vänner som sörjer, mitt självförakt som kommit tillbaka, prokrastinering, att min mamma kallade mig för en katastrof, sömnproblem, ständig trötthet, att jag slutat bry mig om teater, livets ovisshet

Jag pratar i skrivande stund med Johanna och hon peppar och säger bland annat att jag måste dra ner på användning av sociala medier. Såklart för bekräftelsesökandet som kommer med det men främst kanske för hur kreativitetsdödande det är. Jag saknar att vara kreativ. Jag är äckligt beroende av min mobil. Av detta kommer såklart tankeställare med den här platsen. Jag är kluven. En del av mig tycker SÅ mycket om att hänga här, ventilera och dokumentera. Jag blir så så glad av era kommentarer och trots att jag får bekräftelse- och identitetspanik för det så mycket gott med sig. Men jag vet inte riktigt

Ååå

och.
Ni har frågat lite om Elias i kommentarsfälten. Vi var ju ihop i 3 år och sen tog han sitt pick å pack och flyttade till Hawaii för att gå en 4-årig utbildning. Jag har inte sett honom sen vi gråtandes kysstes hejdå på Arlanda den 22 augusti. Från att ha spenderat i alla fall varannan dag med honom i 3 års tid har jag inte sett honom annat än i en suddig skype-ruta på 9 månader.

Jag skrev precis till honom och frågade när han kommer hem. Och det stod inte längre sent from Hawaii. Han kom hem imorse. Han är i Sverige igen.

Jag är ett inferno av känslor just nu och jag vet inte riktigt. Pratade med en jag tycker väldigt mycket om i natt om att det är läskigt med flyktigheten. Min hjärna. Hur jag kan stå och skrika LIVEEET och nästa sekund tycka att precis allt suger. Men det är ju också det som är så skönt - flyktigheten. Att jag just nu känner väldigt väldigt mycket ångest i min kropp men att jag vet att det faktiskt kommer att lösa sig till slut. Kanske redan om en timma kommer jag tycka att livet är rätt fantastiskt ändå. Jag är så fucking impulsiv och för att återkoppla till det här med sociala medier så - just nu känner jag att jag inte riktigt kanske borde skriva här mer. Ta en paus ungefär. Men alltså, jag kan mycket väl vara tillbaka imorgon och berätta för er om roligaste helgen på året (Lundakarnevalen).

Ville bara ventilera.
Massa cyberkärlek till er <3

5 kommentarer:

  1. Wääääh så mycket på en gång! Internetkramar till dig oavsett hur du gör!

    SvaraRadera
  2. måste ba.... GUUU va skönt att du skriver det här. tack. Tack för att du är ärlig och äntligen ger mig någonting att identifiera mig med. "Någon annan känner som jag" tänkte jag när jag läste inlägget och trots att det handlar om ångest ligger det ett sådant fantastiskt lugn i att veta att jag inte är den enda. Det kommer att lösa sig och livet äger. Du äger också för den delen, ha en fin dag!

    SvaraRadera
  3. Läs boken "Drunkna inte i dina känslor" om du inte redan gjort det. Läs den! Jag tror att den kommer göra allting enklare. <3

    SvaraRadera