svindlande besked

Igår gjorde jag ingenting vettigt. Städade lägenheten lite och gick ut för att känna att jag gjort i alla fall något av dagen. In på Hemköp, förbi popcorn och bröd och glass och kände bara nej. In på ICA, ut igen men sen tillbaka för att slutligen få med mig en låda jordgubbar. Då är det sommarlov på riktigt, när det enda en gjort är att köpt jordgubbar.

Gick hem till hans (...vår...) lägenhet som är nyrenoverad och fin, om än fortfarande lite dammig, för att laga middag.

He he. Är inte sådär fantastisk på matlagning men improviserade ihop tofu, färdiga wokgrönsaker, nudlar och massa kryddor.


Elias ringer säger jag är hemma om tio minuter. Tio minuter senare hänger jag ut genom fönstret som är vidöppet, maten är klar, den blir kall, kom in!! Han kommer innanför dörren, pussar mig och säger vad fint du gjort! Jag sätter mig ner vid bordet, säger kom och sätt dig nu. Hör honom bakifrån My, vet du vad jag tycker vi ska göra..., jag vänder mig om och ser hur han håller en studentpresent, en champagneflaska, i handen. Mamma bad mig ta med den till lägenheten för speciella tillfällen. Jag skakar på huvudet, säger Men Elias vi tar den vid ett... Han avbryter Vadå, något viktigare? Än? Jag tar den ur hans hand, säger nu äter vi. Han tittar på mig. My, jag kom in.

Skämtar du?
Nej, jag kom in
Du skojar
Gråter, skrattar, gråter, tar hans huvud med båda min händer, kysser honom
Det är så jävla fantastiskt. Du skojar va?
Nej My, jag skojar inte
Han skrattar
Jag gråter
Jag skrattar


♥♥♥ 
Jag älskar honom så jag inte vet vart jag ska ta vägen och jag. fattar. inte, men har cirka aldrig varit så lycklig för någon annan.