12 juni 2013

I onsdags klockan 05:30 klädde jag på mig finkläder och åkte in till Söder. (Mössan talar kanske om vad för dag det var)

STUDENTDAG!!!


Det inleddes med classic champagnefrukost på Lydias takterass. Vi skålade i bubbel, åt jordgubbar och var helt överpirriga. Fast alla sa typ "alltså jag fattar inte, detta är dagen alltså, fattar inteeee"

!!!<3


Vi skrev i varandras mössor såklart



Och tog gruppbilder. Jäkla skugga?! Haha aja ändå SÅ FRUKTANSVÄRT FINA<3

Jag hade på mig en klänning jag köpt av Flora och massa guld! Till och med naglarna var guldiga.

Och så självfallet gladaste humöreeeeet

Snyggosarna

Så gick vi till skolan för fotografering och avslut i klassrummet. Vi satt i exakt samma klassrum som vi hade upprop i den där första dagen i ettan. Sjuk känsla.

Krama lärare måste en göra, även om det varit kämpigt. Här är Karin, vår ena teaterlärare. ÄLSKADE henne i ettan. Himla speciell person.

Så var det avslutning i aulan.

Duktiga musikare sjöng

...rektorerna höll tal...

Och så sjöng vi Den blomstertid nu kommer. Sista gången everrrrrrr sjukt jävla sentimentalt

<3

Jag och min baby

Sen var det *lyxig studentlunch* (halvkeff sallad och pyntat, ändå fint) i matsalen. SISTA LUNCHEN I MATSALEN.

Fannybabe

Sedan gick vi upp till estetkorridoren, drack lite överblivet bubbel, peppade och bättrade på sminket (jag hade ju gråtit...en del...) Den här bilden tog jag precis innan vi skulle ner till utspringet. Så sjukt bubblig nervös känsla inombords

(Floras bild) Så sprang vi ut. Vi var första klassen. De 5 minuterna var de mest euforiska i mitt liv, någonsin. Jag hulkgrät/skrattade och vi krampkramades solen sken svetten rann tårarna rann och kroppen skakade.

Hade så många älskade människor som stod och väntade och jag var så. himla. lycklig.

Agnes bilder <3 Sen var det 2 timmars flak vilket också var bland det lyckligaste i mitt liv. Har åkt flak 2 gånger förut och stämningen är ju KNÄPP men detta var KNÄPPAST. Alla älskade klassisar runt en, dunkande peppmusik och solen rakt i ansiktet. Plus frihetskänslan när lastbilden dundrar fram och en påminner sig själv om att jag har tagit studenten nu

Sen hade jag mottagning på Lagnö. Mina familj hade gjort så himla fint med mat, dryck och ballonger. Alltså känslan när alla ens bästa människor är runt en, det är sommar och aaaaaah GUD. Bästa: Johanna hade kommit hem från Paris kvällen innan och sjöng vår låt ackompanjerat av min far. Jag hade gråtit slut på alla tårar men darrade inombords, på handen och i hela ansiktet. Finaste finaste Johanna.


Så hängde vi på bryggan sista timman. Oskar och Erik badade och jag dansade runt med en flaska bubbel i handen helt fucking överlycklig (undrar hur många gånger jag skrivit ordet lycklig nu)

Dagens sista timmar spenderades på Viktoria och Södras slutskiva. Där träffade jag klasskompisar igen, kramades och sa "men hallå, vi måste ju fortsätta hänga" och andra vänner, till exempel min fina Hedvig.

Kom hem 08 och var så trött, tänkte "kan en dö av sömnbrist?" men kunde inte gå och lägga mig, utan var tvungen att städa/packa/fixa. Då var det fint att fylla på med energi i form av överbliven tårta och godis. Flora hade fyllt en låda med mitt favoritgodis som hon skrivit på. HUR FINT? Riktig vänskap = kunna alla ens 14 favoritsorter. (Både naturgodis och vanligt). Öppnade presenter och dog över allt fint.

Jag var dock så himla deppig. Kände mig tom och likgiltig och tooooom...

Fast ändå stundtals lyckligast i världen när jag tänkte tillbaka på gårdagen/kvällen/natten. Finaste dygnet everrrrrrrrrrrrrr. Tack älskade ES3A, tack min älskade familj, tack min älskade pojkvän, tack mina älskade vänner, tack älskade liv