skriker på mamma och hon är iskall tillbaka. det gör mig rädd. springer ut i regnet, upp i skogen, springer rakt upp och halkar på en sten och lägger mig på blöt mossa och regnet sympatiserar med mig. springer ner till bryggan, sitter på knä vid strandkanten och skäms över mig själv. blir arg på mig själv för att jag alltid blir så intensiv med folk och inte ger dom andrum. kryper ner i ett kallt duntäcke, gråter tyst till bon iver och känner mig som världens största tonårsklyscha.
Idag är sommarens varmaste dag.
Idag är sommarens varmaste dag.
✹✹✹ sommar 2012
Jag är så jävla rädd.
✹✹✹ sommar 2011
det regnar ute. elias ligger och andas tungt bredvid mig. det spöregnar ute och att höra regnet piska mot altanen utanför stugan ger mig omedelbart visioner om oss två och regnet som sköljer bort det tunga i våra själar. men han är för varm. andas för tungt. sover och feberyrar.
och jag ligger och pussar honom på pannan, på bröstet och min hand smeker hans kind. hans hals dunkar av den feberpräglade pulseringen och mitt hjärta slår så hårt. jag älskar dig. och jag kommer aldrig möta en annan människa som jag kommer att kunna älska ens i närheten av vad jag älskar dig. vad har jag gjort för att förtjäna det här?
du bara tar emot. tröstar. kramar hårt, kysser bort tårar och ger kärlek. så fruktansvärt brutalt monstruöst mycket kärlek. ord, intimitet, bekräftelse, kyssar, förtroende, tillit, närhet, hopp, lycka, tro, framtidsvision.
och jag ligger och pussar honom på pannan, på bröstet och min hand smeker hans kind. hans hals dunkar av den feberpräglade pulseringen och mitt hjärta slår så hårt. jag älskar dig. och jag kommer aldrig möta en annan människa som jag kommer att kunna älska ens i närheten av vad jag älskar dig. vad har jag gjort för att förtjäna det här?
du bara tar emot. tröstar. kramar hårt, kysser bort tårar och ger kärlek. så fruktansvärt brutalt monstruöst mycket kärlek. ord, intimitet, bekräftelse, kyssar, förtroende, tillit, närhet, hopp, lycka, tro, framtidsvision.
jag är så delad. den konstanta närheten till ångest, den konstanta närheten till lyckorus. jag har ingen aning om någonting och jag är rädd oförstående lycklig. jag skakar, hatar - tycker synd om, kryper ihop och automatiken att andas slutar att fungera. och jag hör en låt, ser en bild, får en tanke får en kram; plötsligt är min värld den vackraste - igen - och jag vill dansa och är 17 år och precis som alla andra men ändå inte: tänker att jag är lyckligast i världen och inget kan göra mig ledsen. MEN, så är jag snart där igen. på golvet.
jag vill inte vara så. jag vill inte hata. jag ska inte behöva så mycket.
“tänk om…vi älskar varandra för mycket?”jag vet inte. jag är rädd oförstående lycklig. ibland undrar jag hur det var så enkelt. hur vi fick varandra. jag vet inte om jag tror på ödet eller slumpen eller något överhuvudtaget. men jag fick honom. jag har honom. och jag tänker aldrig någonsin släppa honom. oavsett vad.
jag vill inte vara så. jag vill inte hata. jag ska inte behöva så mycket.
“tänk om…vi älskar varandra för mycket?”jag vet inte. jag är rädd oförstående lycklig. ibland undrar jag hur det var så enkelt. hur vi fick varandra. jag vet inte om jag tror på ödet eller slumpen eller något överhuvudtaget. men jag fick honom. jag har honom. och jag tänker aldrig någonsin släppa honom. oavsett vad.
jag tycker att du skriver jättefint!
SvaraRaderaDet är så vackert att jag blir lite rädd, på riktigt. My, så makalöst fint.
SvaraRaderaÅh, jag förstår att du längtar tillbaka.. Det gör jag också. Något otroligt. Nu kolla jag till och med på språkresor dit, eventuellt ta ett halvår där och studera franska. Åh, det vore fantastiskt..! Dock vet jag om jag skulle klara att lämna Martin så länge (duvet samma sak med dig och Elias..) Åh. DILEMMA.
SvaraRaderaCRÊPES. Hur kan man inte vara sugen på dem????
Åååh, vad fin du är! Tack! Jag har varit så osäker på mig i läppstift eftersom jag är så blek. Men tack! Jag tycker du själv ser riktigt het ut i det..! (och det säger jag inte bara för att du sade det först, hoho, jag har faktiskt tänkt det genom instabilder).
Åh. Jag vet känslan. En komplimang betyder mer från någon man själv anser vara duktig samma genre; för då har de liksom BELÄGG och vet vad de snackar om. Men jag kan nog tycka att dina ord om mina texter betyder precis lika mycket. Jag blir mer och mer imponerad av ditt sätt att skriva.
MY JAG VILL HA ÖVERRASKNING :D
Så väldigt bra, och ärligt, skrivet. Jag känner igen mig i känslan du beskriver, fast jag kanske mer var så förut än nu.
SvaraRaderaTack för att du sa till om bilderna som inte gick att se, det borde fungera nu. Och tack för komplimangen, extra kul för mig som läser din blogg flera gånger i veckan!